Mitt hus i vinterskrud

Foto: Mari Eriksson


Har hittat en lite slinga på 2,5 km för en liten daglig promenad och igår tog jag en bild på huset på vägen hem. Kan fortfarande inte fatta att jag bor här! Nåväl det är väl inte så glammigt ännu. Vi bor i ett "kartonghav" som 6 åringen uttryckte det härom dagen. När han pratade med mormor på telefon innan dom skulle komma och hälsa på första gången förvarnade han om att hon kanske inte skulle tycka det var så fin med alla kartonger och det skulle vara ok om hon ändrade sig när hon kom hit om hon ville åka hem igen.

Imorgon så ska jag åka och hälsa på i grannby i ett fantastiskt hus som har samma arkitekt som vårat för att få lite inspiration. Varje gång jag åker förbi detta hus håller jag på att åka av vägen! Det har massor av snickarglädje, fin färgsättning. Annars håller jag bara på med tråkiga saker som att ta in offerter på dyra jobb som VVS och bergvärme. Saker som spränger ens budget utan att någonting ändras på ytan! Jag ser framemot att sätta igång med ytrenoveringarna. Men det gäller att skynda långsamt så att allt blir rätt från början. Allt är på en sådan skala så det går inte att göra något som man ångrar sedan. Jag renoverade ju förra huset helt enligt eget huvud men denna gång känner jag att jag måste få hjälp av ett proffs och har börjat att kontakta arkitekter. Det gäller ju också att man har samma visioner och att dom förstår vad man vill ha! Det är bara början av våran spännande renoverings resa.